Archives: July 6, 2021

Pelletsbrännare som eldas med värmepellets är något som slagit de senaste åren. Det är främst hushåll som byter från oljeeldning som är målgruppen för värmepellts och pelletsbrännare. Alternativen på pelletsbrännare och värmepellets är många och ganska likvärdiga. I denna artikeln får du lite tips just runt värmepellets och hur du ska kunna skilja dem åt i kvalité.

Är pelletsen ljus i färgen?
En ljusare vitare värmepellets är i regel också mer ren och fri från bark och andra föroreningar. Den ljusare pelletsen förbränns i regel bättre.

Är pelletsen mörka i färgen?
Titta på produkten. Ju mörkare en värmepellets är ju mer sågspån innehåller den. Torkat sågspån (eventuellt också barka) förbränns inte lika effektiv och lämnar i regel mer slagg och aska.

Askhalten
Hur mycket aska ger produkten vid förbränning. Kutterspån ligger mellan 0,2-0,3 % och sågspånpellets 0,4-0,6 %. Kutterspån ger helt enkelt mindre aska vid förbränning.

Limrester
Om du vill ha koll på hur mycket limrester värmepelletsen innehåller så kan du ta dig en titt på kvävehalten i analysrapporten. Limrester lämnar slagg i din brännare.

Läs analysrapporten.
En sådan ska finnas på tillverkarens hemsida, om inte be om den. Analysrapporten ska också vara gjort av ett godkänt lab.

Energivärdet
Här måste du hålla kolla. Är fukthalten runt 8 % så är det okej, då har du en effekt runt 4,8 kilowatt per kilo. Är energivärdet högre så får du jämföra priset. Det är inte alls säkert att du tjänar på en pelletsprodukt med högre energivärde.

Asksmälttemperaturen
Har värmepelletsen för lågt förbränningsvärde så skapas det slagg i din brännare. Är asksmälttemperaturen under 1300 grader bör du undvika produkten. Värden över 1450 är helt okej, men ju högre värden ju bättre.

Slutsats
Det viktigaste är att hålla koll asksmälttemperatur och askhalten.
Man måste testa. Utgå från tipsen ovan, köp en ”testsäck” kolla om pelletsen är smulig, av någorlunda samma storlek, hur mycket aska och slagg som förbränningen efterlämnar sig.

Fiskar behöver mat för att överleva, det kanske är uppenbart, eller hur? Vad som kanske inte är så uppenbart är att inte alla fiskarter har samma kost. Precis som det finns köttätare, växtätare och allätare bland djur som bor på land, så finns detta även hos vattenlevande djur. Det finns hur många sorters fiskmat som helst, så här kommer en nybörjarguide så dina fiskar får rätt mat.

Vem äter vad?
Liksom alla levande varelser är fiskar utformade med munnar, tänder och matsmältningssystem som är anpassade för vissa typer av mat. Utan att gå in i för mycket detaljer så är det moder natur som har gjort olika fiskar fungerar med den mat som finns rikligt av i deras naturliga miljö. Hos akvariefiskar kan det vara svårt att veta hur deras naturliga miljö ursprungligen ser ut och hur fiskarna fungerar i frågan om mat.

Köttätande fisk jagar, dödar och äter i allmänhet andra djur,  fiskar och ryggradslösa djur. Detta betyder inte att de inte kommer att äta växtätande ämnen om det erbjuds dem, utan snarare att de behöver kött för att fungera som de ska. Som exempel kan nämnas – Piranha, Bettas, Oscars, Arowana, och Diskusfisken.

Växtätande fisk behöver växter, växtmaterial, alger, grönsaker eller frukt för att fungera bra. Återigen, likt köttätare, betyder detta inte att växtätande fisk inte kommer att äta kött, eller ryggradslösa djur, utan snarare att majoriteten av deras kost bör bestå av växt- och växtmaterial. Som exempel kan nämnas – Surgeonfish, Papegojfisk, Plecostomus och Silver Dollar-fisken.

Allätande fisk äter en blandning av både kött och växter. De tenderar emellertid inte att jaga och döda som köttätare utan snarare ät döda djur.
Exempel på allätande fiska är; Rasbora, guldfisk, Danio och Corydoras.

Fågel fisk eller mitt emellan
Förutom att olika fiskar äter olika typ av födda så äter dom också på olika nivåer i akvariet. I allmänhet ska fiskar att matas på den nivå där de tillbringar större delen av sin tid.
Allboende fisk kommer att äta majoriteten av sin mat vid akvariets yta. Flyttande flakes eller pellets av mindre storlek är att föredra.
Exempel på dessa fiskar är; Bettas, Hatchetfish, Rainbow Fish och Gourami.

Mellanboende fisk äter mat när den flyter mot akvariets botten eller ibland på ytan. Flakes sjunker efter en tid på ytan. Det finns också pellets som sjunker till botten och snappas upp på vägen.
Exempel på mellanboende fiskar är; Tetras, guldfisk, silverdollar och taggar.

Bottenboende fisk äter mat som har sjunkit till botten av akvariet eller växer som lever där. Det är också mycket vanligt att bottenätande fiskar äter mycket alger som bildas på botten. Pellets som sjunker kan vara ett bra alternativ.
Exempel på bottenboende fiska är; Loaches, Corydoras, Plecostomus och Bichirs.